Katthemsbloggen

Det är vi som är familjen Grey

2013-06-05 / Katthemsbloggen /

Vi föddes 7 maj.
Våran jour-matte har nu kollat vad vi är för något. Vi är 3 tjejer och 2 killar.

Vi har fått dessa namn:
Chanel Grey – färgad svart
Gucci Grey – färgad grå
Filippa K. Grey – ljust tigrerad
Hugo B. Grey – stor brun tigrerad
Kenzo Grey – minde och brun tigrerad

Vi hoppas namnen är ok ?
Vi ville heta något fint eftersom vi tillverkades på Östermalm.

Vi har börjat gå på lådan. Och så kan vi klättra upp på en tygklädd pall.
Men välling på fat intresserar oss inte ännu. Mamma är godast.

Så här ser vi ut idag.

Mjau mjau

Sommar hälsning från Stickan & Lady :-)

2013-06-04 / Hälsningar / Katthemsbloggen /

Hej.

Här kommer äntligen lite info från Huddinge om Stickan och Lady!

Båda kissarna vi övertog mår utmärkt bra, och det är nu andra sommaren de bor hos oss. Det mår de så väl av och särskilt Stickan tycker vi båda ”visar” för oss hur bra han trivs. Han gillar att vara med när man är ute i trädgården och pysslar med olika saker, och särskilt om det är matte som gör det. Han är en notorisk mattegris….. Lady är lite mer för sig själv, ligger gärna i gräset och kollar, eller sover där en stund. Men rätt som det är dyker hon upp och vill hälsa, eller gå in och äta en bit mat. Vad skönt det är när man kan ha dörren öppen såhär sommartid! Och det var väl en förjordat seg vår vi fick genomlida.

Den föregicks som bekant av en lång och kall vinter. Jag måste få berätta en sak. En kväll i februari ringde frun till mitt jobb och berättade att det var en ungkatt som stod med tassarna upp mot köksfönstret och jamade ihärdigt. ”Vad ska jag göra?” frågade frun. ”Ta in den lille och sätt den i gästrummet över natten med lite mat, vatten och en låda sand”, svarade jag (f ö samma rum som Stickan, Lady och Pappa Murre tillbringade sina första timmar i).

När jag halv tolv kom hem möttes jag av fyra oroliga katter och ett envist jamande från övervåningen. Vi gick upp och öppnade dörren till gästrummet, varpå vi möttes av en alldeles bedårande liten katt, en hane. Han spann när vi tog upp honom och var så glad. Men när vi la upp lite mer mat i matskålen kastade han sig över den och åt glupskt. Han var utsvulten. Och hade med all sannolikhet blivit utslängd av sin familj. Det kan förklara varför fatet med fågelmat vi lagt ut varit rensat varje morgon de senaste veckorna! Hur kan man bara göra en sån sak som att slänga ut en liten katt mitt i vintern???! Jag beräknade hans ålder till 4-6 månader ungefär.

För att inte skapa total förvirring och osämja mellan de andra katterna, sov jag med den lille i gästrummet första natten. Han var så fin och med vacker täckning dessutom, en blandning av tabby och strimmig, mörkbrunt nästa svart och ljusare brunt. Flera gånger vaknade han och spann, kom fram till mitt ansikte och gav mig de våtaste pussar jag nånsin fått av en katt (och det är många!). Det riktigt strålade lycka om honom, och vid frukostbordet påföljande morgon förstod frun och jag att han parkerat för gott hos oss. Han fick heta Rocky.

Efter lite fräsanden och avmätta tassviftningar från de andra katternas sida den första dagen, kom de överens om hur rollfördelningen skulle vara.Sara, vår gamla katt (17 år), var lite sur över ”den lille” och undrade vem som släpat in fanskapet. Men det fick gå. Rocky var givetvis sist i rang, men inte var han ledsen för det. Tvärtom var han så glad, väldigt nyfiken av sig, leklysten förstås, full av upptåg och med mycket – väldigt mycket – spring i dom tassarna är det ska jag säga. Samtidigt är Rocky väldigt social. Han älskar sin nya familj, där han bland kattkompisarna tytt sig mest till Stickan. Dom två har en särskild relation till varann, där Rocky ibland kastar sig om halsen på Stickan (bokstavligen!) när dom ska hälsa på varann, och där Stickan låter sig hållas (fast ibland är den där lilla saken lite jobbig, tycker han).

I slutet av april kom Rocky på att det finns tjejer. Katt-tjejer. Så då blev det ett besök hos veterinären, som även passade på att ID-märka honom. Nu är det fåglar som gäller istället. Och allehanda småkryp eller flygfän som han kan hitta. Utomhus fick Rocky vara efter att våren och värmen gjort sitt intåg, när man vill ha dörren öppen hela tiden. Livet leker och allt är så underbart, tycker han. På natten sover han gärna i en gungstol som jag övertagit efter mina föräldrar. ”Rocky in the rocking chair”, kan man ju säga då! Och fram på morgonkvisten kommer han upp i sängen till oss, vill gosa och sova där en stund. Annars är det mest Stickan och Sara som gör det, ibland Majelle. Men aldrig Lady. Hon har andra sovplatser som hon trivs på. Fine. Hon uppskattar och vill vara med oss på ett annat sätt, har en annan ”approach”. Vill gärna hälsa och bli klappad (men inte för mycket). Ha det så bra, så hörs vi igen vad det lider.

Och trevlig sommar!

Mvh från Stickan & Ladys husse & matte
Peter & Eta

Hej

2013-06-03 / Katthemsbloggen /

Jag är Moa och jag bor här inne i soc-rummet,som det kallas. ( vet inte varför – konstigt namn tycker jag…)

I dag fick jag en ny gardin uppsatt vid min liggplats – ganska snygg tycker jag – får se vad min man – Björne tycker – inte för att han bryr sig så där värst, det kan jag väl inte påstå – han är ju man…

Hej då på er!

/Moa

Fullt Hus!

2013-06-01 / Katthemsbloggen /

Hej.

Jag är ganska ny här.
De säger att jag var siste man in innan det blev stopp, jag hade tydligen en himla tur säger de.
Jag är inte säker på vad de menar men de säger att vi inte får vara fler här nu!
Tydligen måste några flytta först innan de kan komma fler…
Jag kopplar fortfarande inte, för jag tycker inte vi är så många här.
Då skrattar det och säger – Ja men Ruben, det här är ju bara ett rum man är i först..
Snart kommer du flytta ut till de andra! Vaddå de andra tänker jag – vilka andra???
Du förstår Ruben, det finns en massa andra kissar därute och alla är jätte snälla – säger de..

Jag förstår verkligen ingenting men just nu känns det som det kvittar.
Just nu känns det bara väldigt skönt att få sova gott utan att vara på min vakt hela tiden!
Det är liksom väldigt lugnt och skönt här, jag är inte riktigt säker på vad männsikorna vill men de verkar snälla.
Jag har haft det lite jobbigt med huvudet tidigare, jag har åkt på en massa stryk och det har liksom svidit och kliat mycket i min panna men det börjar kännas mycket bättre nu – vilket är väldigt skönt!

Jag vet inte riktigt vad som kommer att hända men nu försöker jag bara att ta igen mig – vila och äta gott.
Det har varit många långa år sedan jag blev övergiven därute vid stuga på Ingarö, det har varit väldigt jobbigt och ensamt.
Så vad som än händer härnäst så känner jag mig ganska lugn – min magkänsla säger mig att allt kommer bli lika bra som människorna här säger.

Så jo – jag hade nog en himla tur som fick komma in just nu. Tack!

// Ruben af Ingarö

Goa gubbar

2013-05-31 / Katthemsbloggen /

Tänk va livet kan va gött!

Vilken tur vi har som har hamnat här

Aldrig mera hungriga…

Här får vi till och med mat på sängen 🙂

Tack

/ Arne & Anton

Jag vill

2013-05-30 / Katthemsbloggen /

aldrig lämna min mamma – ja ÄLSKAR min mamma

– å ja tycker inte om när ni retas för att ja å brorsan tar lite mellis då å då… 🙁

Mjölk ger STARKA ben – så det så!

Hälsningar från Mårris (brorsan Max hälsar å håller me!)

Mera bus :-)

2013-05-29 / Katthemsbloggen /

Jo o då… Flicka kan minsann hon också 😛

Hej!

2013-05-26 / Katthemsbloggen /

De e jag som är Petson!

Så här ser jag ut, snygg va?

Å här e min tjejkompis Pillan med på bild också! 🙂

Hej då!

Jösses

2013-05-25 / Katthemsbloggen /

Gäsp…

Va han håller på å jabbar å har sig för att få tag på den där musen…

Ja menar biggestmousehunterever… Ja eller hur… säger bara never ever…

Man sträcker ju bara ut tassen å tar den ju…

Men – ni – Vi säger inge till lillgrabben – Han kan ju få tro att han är det där xxxx on earth – vi låter han jabba vidare!

/ Vincent