Katthemsbloggen

Mattis hälsar att…

2014-08-04 / Katthemsbloggen /

Han tycker livet e gott !  😎

Riktigt gott!!!

Finns inget på rak tass som han kan påstå att han saknar där utifrån direkt…

Hm… Jo vänta nu! De skulle va…

Näää – de va inget 😀

Hej, de e jag – Amber här igen!

2014-08-03 / Katthemsbloggen /

Låt mig presentera mina syskon, här är dom allihopa! (det är inte så lätt att visa oss alla när vi är som busigast – matte sa att det är lättare att visa alla på en och samma bild om mina småsyskon sover, undrar varför?!) Hm…

Namnen är från höger: Jag Amber (som står upp så klart), Aston, Adrian, Aurelia, Avery, Aimée och Adina. 🙂 (min matte verkar gillar A-namn! Eller så har hon bara lärt sig första bokstaven i alfabetet? (Hi, hi!)

Sen jag hörde av mig sist har det hänt lite här hemma, låt mig berätta:

Mamma Tuva har klagat på käket, hon är ju lite mer av en finsmakare och hon berättade för mig att det som mamma försökte ge henne inte dög helt enkelt! (Matte förklarade för mamma något om att det var mat som var bra för oss när vi små skulle börja äta men mamma Tuva brydde sig inte hon tycker nog matte är urlöjlig, varför skulle inte vi barn kunna äta det hon äter liksom?! ) Så nu har Matte efter flera dagars matprotester ÄNTLIGEN fattat och köpt det mamma vill ha, (hihi.. vill ni veta vad mamma får? )

Jo, såklart får hon en skål med skinka varje morgon samt en skål med Pussi blötmat i påse(?!) Ja, vad det är vet jag inte men jag tror det är den maten mamma försöker lura på oss… Ni förstår mamma Tuva kommer ibland in till oss med konstig mat i munnen och piper och försöker få oss att äta den… Jag tror mamma Tuva vill visa Matte att vi visst kan äta den maten hon äter, mamma får nämligen maten i köket men det stoppar inte mamma Tuva, hon är såååå cool och tuff och följer sin egna regler… Å…. ja vill bli som Mamma när ja blir stor!  😎

Men jo till saken är att vi vill inte ha sån mat, vi håller oss helst till mamma-mjölk ett tag till vet ja. 😉 Å vet ni, min lillebror Aston, han är såååå kär i Matte, jättefånigt… Men ni förstår han springer till matte direkt bara hon kommer in till oss så han har liksom inte ätit nog med mat från mamma Tuva, så nu efter att Matte gett oss mat på nappflaska några dagar så prövade hon att ge oss i en skål istället, och det är toppen då behöver ingen av oss vänta på att den andra ska ha ätit klart när vi är hungriga, vi kan dela på skålen och äta samtidigt istället! 🙂

Nu har jag börjat gå upp bra i vikt och både Matte och Mamma Tuva säger att jag inte är så benig längre, och piggare är inte bara jag utan mina småsyskon också och nu busar vi jättemycket varje dag och Matte säger att det inte är lång tid kvar tills vi kommer behöva hela huset för att härja av oss.. (vad hon menar med det har jag ingen aning om?!)

Vi har fått en massa nya roliga saker att leka med, ska visa er mer en annan gång, men nu ska ni får se min säng! Jag har en alldeles egen säng förstår ni. Mamma säger att det är en korg med en bamsestor kudde i.. för mig spelar det ingen roll vad man kallar det jag känner mig som en Prinsessa när jag sover i den! 😀

Man sover så gott i den och kan vara ifred för småsyskonen som sover tillsammans här i sin grotta, äsch… visar er det nästa gång, i alla fall så drömmer man så gott här också. I natt drömde jag att jag fick en nappflaska som var så här stoooor!!!

Me massor av mamma-mjölk i , å jag drömde hur jag drack och mös här i sängen med den jättelänge!!!

Mmmm.. så gott det var!!!  Nä vet ni, nu blev jag hungrig på riktigt! Dags att kolla var Mamma Tuva är… Vi hörs en annan gång!

Hejdå! 🙂 från Amber

Busfröet Marley

2014-08-02 / Katthemsbloggen /

Alltså vi måste ta upp en sak med er nu.. jag VET att det är varmt jag VET att ni tvåbeningar som kommer hit är trötta efter att ha städat.. men alltså jag städar inte och även om det är varmt vill jag leka.. så kom igen nu och lek någon gång då!!!

Och jo, några roligare bollar kan ni väl skaffa fram, inte bara sånahära tråkiga bollar utan sånadär mjuka som studsar och några som plingar och är lite roligare liksom… (psst.. ni förstår damerna här trampar ju sönder en hel del bollar under städ.. och sen ojjar de sig över det… men inte kommer de hit med en ny boll för varje som de har sönder åhnej.. )

Så nu uppmanar jag DIG, just DU som läser detta att skicka mig en rolig boll eller fler;-)

Ni kan posta dem till mig!

Katthemmet i Vaxholm
att: Marley King
Eriksövägen 4
185 34 Vaxholm

Vår fina augusti katt

2014-08-01 / Katthemsbloggen /

von Ludvig 

von Ludvig kom in till oss tillsammans med fyra andra katter. De hade levt vind för våg i en lada i Rimbo. Gårdens ägare hade gett dem lite mat men den var inte tillräckligt näringsrik, så några av dem var dvärgväxta och hade medfödda defekter, troligen pga. näringsbrist. De fick tyvärr inte den omsorg de så väl hade behövt.

Ludvig var i mycket dåligt skick när han kom in till oss efter att ha gått med obehandlad ögon-inflammation och öronskabb under många år. Hans ögon behövde opereras men han hade redan fått bestående skador på sina hornhinnor. Vi har gjort allt vi kunnat för att få honom och hans vänner på tassarna igen och hans attityd gentemot oss har efter många månader och mycket godsaker blivit lite mer förhandlingsbart! 😉

Förhoppningsvis har han snart slappnat av så mycket att han kan bli vår nästa kelgris på katthemmet! Ludvig har fått en hel del vänner och vill nu gärna flytta med någon av dem till ett alldeles eget hem.

Åh… Idag drömde jag om något underbart!

2014-07-31 / Katthemsbloggen /

Ni vet en sån där dröm man bara inte vill bli väckt ifrån… Jag kunde riktigt känna vinden i morrhåren och hur solens strålar busade i gräset i skuggan under trädet... Å hur gott är det inte att äta nyfångad strömming… Mmmm…

Men vad nu?! Åhnej… lillbruden håller på att dela ut lunch, snacka om otur jag som just skulle äta strömmingen i min dröm! *suck*

Nej nu får väl ändå brudarna här sluta ge oss vanlig blötmat menar någon dag borde vi väl kunna få lite strömming eller vilken annan fisk som helst för den delen. 🙁

Fast förståsss om jag lägger mig så här faller hon säkert för min ungdomliga charm och ger mig något extra gott! 😉

Tysta nu hörrni för nu kommer hon snart. 😎

/Felix

Dag 5

2014-07-30 / Katthemsbloggen /

Hej Amber här igen, ni har väl inte glömt bort mig hoppas jag? 😉

Matte har filmat mig lite här som ni kan se och hon påstår (grymt överdrivet om man frågar mig…) att jag inte har något bordsskick, att jag är som en glupsk gris när hon ger mig mamma-mjölk i flaskan. Hm… Alltså ni kan ju själva se hur hungrig jag är på filmen… Å vem orkar bry sig om bordsskick då va?!

Efter maten brukar jag bli lite extra busig det är ju så mycket energi i kroppen då att jag bara kan inte sitta still! 😉 Så matte filmade mig när jag fick lite tokfnatt… hmm.. tokfnatt låter ju jättelöjligt… Vi kan säga att jag typ tokrejsade istället! 😀

Hej då från Amber!

Tack

2014-07-29 / Katthemsbloggen /

Tack världens snällaste Zeta Jones!!!

Tänk va du e gullig som tänkte på oss:-)
Och skickade en kartong godsaker som vi kunde festa på:-)
På din 1-års dag…

Stort Grattis från oss alla till dig Zeta Jones som nu firar att det gått ett år sedan du (och Malte) hittade ert drömhem.
Vi är så glada för er skull och såklart även för ”lilla” Florences skull som också fick plats;-)

Kramar fr oss alla kissarna som e kvar här å väntar på vår tur…

Dag 4

2014-07-28 / Katthemsbloggen /

Hej igen, Amber här!

Nu ska ni få höra vad som hände mig inatt… det var riktigt läskigt.. 🙁

Igår på dagen mådde jag bara bra och busade och lekte med mina syskon precis som vanligt, men mot kvällen kände jag mig ganska trött och seg.. min mage gjorde ont och jag skulle just gå på toalådan när jag kände hur allt började snurra och sen blev allt svart! 😮

Min mamma berättade att kort efter att jag hade tuppat av kom matte in till oss för att kolla att vi mådde bra, hon såg genast att något var konstigt för inte brukade jag sova i toalådan heller?! Matte såg att jag mådde jättedåligt så hon tog upp mig med en gång för att kolla vad som var fel och såg att jag hade varit lite lös i magen och så märkte hon att jag var helt lealös.. jag kunde inte ens hålla upp huvudet och var jätteuttorkad så hon ringde sin chef Brunetten som ringde en tjej som är jättebra på små sjuka kattungar och under tiden försökte matte få i mig lite vätskeersättning.

När Brunetten ringde tillbaka var jag fortfarande jättedålig, och matte fick veta att det viktigaste var att jag fick vila samt att droppa lite vätskeersättning på mitt tandkött sen sa hon att matte såklart kunde ringa om jag blev sämre.. men matte var orolig, hon har berättat att hon inte trodde jag skulle bli bättre… Hon var rädd att min kropp inte klarade av mera, jag är ju riktigt mager som ett skelett har matte sagt och nu verkade det som att jag hade gett upp… 🙁

Matte hade gärna åkt iväg med mig till doktorn direkt men bara stressen att åka hemifån plus att klockan var mycket och den enda doktorn som hade öppet var låååååångt bort så matte trodde inte jag skulle överleva åkturen… Nu var det helt enkelt upp till matte att kämpa om jag skulle överleva natten… Å det gjorde hon, matte satt med mig i flera timmar i soffan och duttade i mig liiiite liiiite vätskeersättning med jämna mellanrum och pratade med mig om att jag inte skulle ge upp utan fortsätta kämpa, till slut kunde jag lyfta huvudet.. och sen började jag röra på mig men jag var jättevimsig i huvudet och visste inte vad jag gjorde,  jag visste bara att jag ville vara med mamma Tuva och inte sitta i soffan…

Matte förstod vad jag ville så hon bar in mig till mamma Tuva som låg och diade alla mina syskon, matte la mig på alla syskonen nära mammas huvud och mamma Tuva började tvätta och puffa på mig och då började jag spinna.

Gissa om matte blev glad!!! Äntligen fanns det tecken på att jag började bli bättre! 😀

Timmarna gick och jag blev lite piggare, tillslut såg matte att jag ville dia, så hon snabbt plockade bort alla mina syskon så dom inte skulle störa mig och la mig vid mammas spene och jag började dricka… oj oj så gott det var, men jag var fortfarande trött så jag drack lite långsamt men eftersom matte höll bort alla mina syskon fick jag dricka i lugn och ro. Tack matte!

Yttligare en stund gick och jag fick dia precis när jag ville, matte hjälpte till och mamma Tuva tvättade och puffade på mig.

Sen blev jag äntligen pigg, men med allt sån där vätskeersättning och all mat i magen blev jag superpigg och började springa runt och jaga en boll!! 😉 Matte blev så glad att hon började gråta.. (undrar varför?!)

Matte vågade tillslut lägga sig och sova en stund men hon kom bara några timmar senare och gav mig extra mat, ni förstår matte hade pratat med Brunetten och båda var jätteglada att jag mådde bättre men dom visste att det kunde vända snabbt igen så nu ger inte bara mamma Tuva mig mat, nu får jag mat av matte också, sån där mamma-mjölk med lite vätskeersättning i så man blir pigg och jättemätt! 😀

Jag mår bättre nu så ni vet, och nu har jag inte tid att sitta och prata med er längre.. nu ska jag gå och buuuuuusa!! 😀

Hej då från Amber!

Dag 3

2014-07-27 / Katthemsbloggen /

Oj där är ni igen ja, idag vill jag berätta min nya mammas historia om hur hon kom hit till vår nya matte.

Det var så att mamma hade en familj en gång, men sen en dag var dom bara borta! Hon hittade inte dom hur hon än letade och hon insåg att hon behövde hjälp och det snart för mamma Tuva bar på en hemlighet…

Hon försökte ropa på hjälp när hon mötte någon på vägen, hon är ganska tuff min mamma så hon brydde sig inte så mycket om den som kom gåendes hade en hund eller inte, men ingen verkade bry sig så hon sökte sig till ett hus. Där ropade mamma efter hjälp för hon kände på sig att det fanns hjälp att få av just dom snälla människorna som bodde där å det stämde verkligen! En dag fick hon komma in och åka till ett ställe som heter Vaxholms Katthem.

Människorna som släppte in henne hade nämligen adopterat två katter ifrån just Vaxholms Katthem och visste precis vart dom skulle vända sig när lilla mamma dök upp utanför deras dörr. 😉

På Katthemmet charmade mamma in sig hos nästan alla, men mest hos våran nya matte som på Katthemmet kallas Lillbruden eller Jessi James, och efter bara 1 vecka fick hon flytta hem till henne och bo där med hennes familj (två busiga barn och två katter).

Mamma charmade in sig direkt hos matte och barnen men det gick si så där med dom andra katterna som hon bara jagade runt hela tiden.. . Matte tyckte att mamma betedde sig konstigt och blev lite fundersam… Efter bara en vecka började matte lista ut vad det var för hemlighet mamma Tuva bar på, men var det verkligen möjligt?! Jo, men visst var mamma Tuva dräktig! 😮 Men ni förstår mamma Tuva hade en märkning under huden, ett chipp som visade att hon egentligen tillhörde någon men denna någon hade förutom släppt ut mamma utan att ha kastrerat henne först även glömt att betala och skicka in uppgifter till SKK så dom på katthemmet och matte kunde inte hitta vem som egentligen ägde mamma Tuva. 🙁

Å trotts att de polisanmälde, satte upp lappar i området och la ut efterlysning på henne på Facebook så hörde ingen ägare av sig å dagarna gick och mamma blev bara tjockare och tjockare… Matte säger att hon såg ut som en fotboll tillslut! 😉

Men en dag blev mamma sjuk, så hon fick åka till doktorn inte bara en utan två dagar för att få dropp och lite medicin i sig, hon var så stor att hon knappt kunde äta… för vart skulle maten få plats?! Hos doktorn röntgade dom mamma och såg att det var hela sex stycken kattungar (mina syskon) där i mammas mage, men nu var det bara att vänta på att mamma skulle föda.,.

Och vänta fick dom göra mamma och matte, matte var hemma med mamma dygnet runt och vaktade henne ifall hon skulle föda och hjälpte mamma att få i sig lite mat. En vecka senare var det dags och i rekordfart kom dom ut mina syskon och trotts att mamma inte riktigt visste hur hon skulle göra var matte cool och hjälpte till och alla kom ut som dom skulle och mådde bra!

Men hade mamma inte haft turen att få komma in så hade hon aldrig överlevt  allt det dära för mamma var ju riktigt dålig sista vecka innan hon födde och under förlossningen blev mamma så trött så hon orkade inte riktigt tvätta ren sina bebisar direkt när dom kom ut (tur nog gjorde matte det annars hade dom inte kunnat andas) å om inte matte bråkat med mamma Tuva och uppmuntrat henne hade hon aldrig orkat föda fram sin sista kattbebis å det hade betytt en säker död om hon varit någon annanstans än inne hos någon som brydde sig så mycket om henne som min matte gjorde…

Jag vågar inte ens tänka på vad som hänt om inte mamma Tuva hade fått hjälp.. då hade jag inte haft en familj att flytta till när dom hittade mig…

Matte har lovat mamma Tuva att hon får stanna här för alltid och mamma har viskat till mig att matte funderar på om inte en av oss barn ska få stanna här med henne för alltid – oxå. 😉

(Man kan ju alltid hoppas att det blir jag… )  [emoji black heart suit]